Eftermiddagsfilosofier
Kanske det allra bästa med nya boplatsen är att naturen finns ett stenkast åt ena hållet och Ica, jobb och annat(dvs centrum) finns ett stenkast åt det andra. Den perfekta kompromissen för oss båda. Eller alla tre.
Idag har jag varit ute på en hyfsat lång promenad med kompisen Carro och hunden Frost. Världen är rätt så underbar just nu. Snöig och vacker, ett par plusgrader som gör det drägligt, och små solglimtar på eftermidagarna. Skönt att ha några dagar över till njutning innan allvaret börjar.
Jag sitter nu i soffan, knaprar finn crisp med mycket smör på, ser tåg efter tåg ila förbi och förundras över grannens barnbarn(?) som verkar vara ute ungefär femton timmar om dygnet. Var man verkligen så själv? Korta pauser för att gå in och äta, på med blöta kläder som lite halvnochalant slängts på tork på elementet, och ut igen för att fortsätta sina stora snöprojekt. Ja, kanske var det så.
Jag borde ta tag i saker nu. Ordna med den där e-legitimationen så jag kan skicka in ansökan till csn, göra mer research inför skolstarten, förbereda för nån sorts middag, plocka ur lådor, starta en tvätt. Och jag ska göra allt det där. Snart. Bara en sista finn crisp, och kanske kommer det ett till tåg snart...
